Vårkänslor, på gott och ont

Ja man kan inte annat än att få vårkänslor nu när solen skiner nästan varje dag och man börjar gräva fram vårkläderna ur garderoben.

I fredags vårstädade jag uterummet, vilket gick snabbare än det brukar, för denna gången hade vi inte så mycket skräp som övervintrade där ute. Annars är det en klassiker på vintern, allt möjligt skräp man inte vet vad man ska göra med åker ut där.

Nu känns det underbart att kunna öppna upp dörren och få ett extra rum där ute i ett halvår ungefär!

Några små påskliljor fick också flytta in, men än har jag inte planterat utomhus.

Det finns en sak som jag tycker är jobbig på våren och sommaren och det är detta osynliga krav på att man ska vara ute varenda soltimme, ständigt fixa och dona och ha fina blommor och påta i trädgården och hålla snyggt där, samtidigt som man gärna ska renovera något eller på något vis ha ett eller (helst) flera projekt på gång. Man ska grilla, ha mysiga sommarkvällar med vänner och dricka rosévin och skratta medan barnen leker fint tillsammans. På semestern ska man resa, uppleva och bara ha det så himla underbart precis hela tiden. Och allt detta måste naturligtvis postas på Instagram eller Facebook. Annars har det inte hänt ju. Eller?

Jag förstår att detta handlar om mig själv och mina krav och min brist på att separera vad JAG vill och vad jag tror förväntas av mig, men jag känner samma panikliknande känsla varje år. Allt detta ovan är saker jag gärna gör, vem vill inte njuta i det fina vädret, grilla, dricka rosé eller resa! Men med social media kommer den här pressen utifrån att ”alla andra” gör en massa och mitt liv är ganska patetiskt och innehållslöst stundvis.

Min man skulle aldrig känna så här! Han är vad som kallas unfuckwithable.

img_4391

Han har dessutom varken Insta eller FB. Och han skiter fullständigt i vad folk tycker och tänker. Så skönt det måste vara! Jag har kommit en bit på vägen också vad gäller det, men jag kan inte säga att jag är unfuckwithable än. Så en note to self den här våren och sommaren är just detta, att ta det lugnt, andas och inte stressa upp mig över vad alla andra gör eller inte gör i hem och trädgård och vilka resor de tar. Jag mår verkligen inte bra av det.

Jag tänker ofta på ungdomarna som växer upp nu med social media. En 17-årig tjej år 2017 är så mycket äldre än vad jag var när jag var 17. De är så mycket mer medvetna, upplysta och besitter betydligt mer kunskap om livet än vad jag gjorde vid samma ålder. Internet hade ju nästan precis börjat komma in i hushållen på den tiden, världen tedde sig mindre på något vis, man hade inte lika stor tillgång till information och framför allt så visste man inte vad alla gjorde eller var alla var hela tiden på fritiden! Och jag tror inte att jag någonsin brydde mig om vad alla gjorde heller eller ens ägnade det en tanke! Detta behov att alltid visa upp var man är och vad man gör! Så konstigt egentligen! Så jag tror samtidigt att social media är en stor press för dagens ungdom. De ser vänner som går på fester som de själva inte är bjudna till, vänner som köper nya kläder som de själva inte har råd med kanske osv. En massa sånt. Det kan inte vara lätt. Absolut inte! Jag är snart 39 och har ändå inte lärt mig!img_4751

xoxo

Annonser

4 thoughts on “Vårkänslor, på gott och ont

  1. Man ska inte jämföra sig med andra. Lättare sagt än gjort. Men man mår så mycket sämre själv.
    Gör det du mår bäst av.
    Stor kram ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s