Virvelvindar

Jag har så många tankar och känslor kring så många olika saker för tillfället, så jag känner att jag får inte riktigt grepp om det. De är inga problem i sig, alla dessa saker, men det är saker som tar upp många tankar och därmed energi. Det är heller inga direkt negativa saker, men oavsett så är det jobbigt att konstant känna en virvelvind av tankar i hjärnan.

De två saker som har oroat mig sedan i februari är äntligen i princip avklarade. Obeskrivligt skönt! Ändå fortsätter min hjärna gå på högvarv hela tiden. Jag känner att jag måste stanna upp nu, pausa, sortera och strukturera och återfå kontrollen.

Jag har tvingats fatta en del beslut som har varit otroligt svåra, men jag har helt enkelt fått göra det som känns rätt för MIG. Som jag skrev i inlägget som handlade om att fylla 40, så har jag levt så pass länge, och är så pass erfaren, att jag vet att det finns ingen annan väg att gå än den vägen som känns rätt för MIG! Hur andra människor känner angående mina beslut, det kan jag inte ta ansvar för, det får stå för dem! Livet är för kort för att inte göra det man själv vill och följa sitt hjärta! Det värsta jag kan tänka mig är att vara gammal och ha levt hela mitt liv och tänka tillbaka och ångra hur feg jag var, när jag i slutändan vet innerst inne att universum inte hade stannat upp bara för att jag fattade just det beslutet som upprörde någon annan, eller var upprorisk och gick mot strömmen. Inte i det stora hela! I det stora hela är det ingen som kommer tacka en för att man fegade ur, men risken är stor att man själv kommer ångra det! Och när jag tänker efter så går jag ofta mot strömmen, vägrar vara som alla andra och det, har jag förstått, retar folk i största allmänhet!

Egentligen skulle jag behöva bloggen som min dagbok, där jag kan skriva fritt och bara ösa ur mig alla känslor, men nu funkar det inte så. Så jag väljer att skriva ner och sortera mina känslor på annat håll, även om detta är min dagbok på ett sätt, så får jag ändå censurera mig själv till en viss grad! Sedan jag var liten har jag haft detta behov av att skriva av mig, få mina tankar på papper och därmed känna det som att tyngden på mina axlar lättar något. Jag resonerar med mig själv på något sätt, och det är så mycket lättare när man skriver ner allt.

Ja jisses. Thursday thoughts for ya!

xoxo

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s