Lite påsk i huset

2459124D-FED8-4BF5-A523-E7E485BA6448

E3CA4FE2-FC2A-47E7-BB9F-E898591548E2

5FA973CC-10AC-450A-B4E8-31F464BEA8CC

xoxo

Annonser

Vårkänslor

Det var en helt underbar helg med riktigt skönt vårväder, som vi alla njöt!

I lördags var mannen och A iväg på fotbollscup nästan hela dagen och kom hem trötta och glada efter en fin dag med fotboll, grillad korv och gemenskap. Jag själv passade på att stryka några saker från min att-göra-lista. Jag städade ut några skåp och sedan fixade jag extrarummet i källaren som inte används till något men som jag gärna skulle inreda och dra nytta av. Där hade samlats en massa saker som inte behövde vara där och jag ställde i ordning och städade. Det är ett stort fint rum och det är synd att det inte används, jag måste bara hitta inspiration!

Jag hälsade på mina föräldrar, handlade lite, gick en lång härlig promenad i solen och sen körde jag och köpte prydnadskuddar och filtar till våra nya soffor. Jag har letat länge på nätet efter kuddar för jag hade en speciell tanke i mitt huvud. Sofforna är ljust beige så jag ville ha kuddar med lite färg, men ändå jordnära färger som passar in med övrig inredning. De skulle även vara mjuka och sköna, ha rätt storlek och matcha men ändå inte vara likadana, ja jösses jag har nog aldrig lagt ner så mycket energi på att hitta kuddar! Jag bestämde mig för att det fick kosta lite och det var nog tur det 😉 Men jag hittade en kombination som jag tror kommer bli riktigt bra. Mjuka, sköna innerkuddar och riktigt snygga kuddfodral. Några beställde jag på nätet och jag längtar tills de kommer så jag kan se om det blir så bra i verkligheten som jag har tänkt i huvudet!

Anyway, söndagen var lika varm och skön och jag passade på att göra en första vårrensning i trädgården. Jag klippte gräset, klippte buskar, rensade ogräs och det blev genast mycket bättre. Jag gick en lång promenad i skönt väder och sedan unnade jag mig att slappa lite. Mannen och barnen grejade på sitt håll, men vi lyckades ändå få till familjetid och alla var riktigt nöjda med helgen!

Älskar helger som man tar som de kommer och så blir de jättebra!

xoxo

April

Igår började mannen på sitt nya jobb. Det kändes jättebra sa han, och han visste i och för sig redan att han kommer trivas, han känner några av sina kollegor sedan tidigare genom sitt förrförra jobb och han hade en bra känsla. Det är som att alla vägar han har tagit hittills har lett honom hit, till den bästa slutstationen, härifrån vill han gå i pension liksom. Det är ett företag som gör det där lilla extra för att deras personal ska trivas, som är generösa med förmåner och vill vara ett företag där personalen trivs extra bra, det sa hans chef till honom vid intervjun och det stämmer. Han har haft enorm tur, men det är inte utan att det är välförtjänt, för hade han inte varit bra på sitt yrke och känd i branschen, så hade han inte blivit tillfrågad för jobbet heller.

I fredags var mannen ledig och hämtade mig efter jobbet för att vi skulle köra och veckohandla. Han körde min lilla bil eftersom han lämnade sin tjänstebil när han slutade sitt jobb och var utan bil tills nya jobbet börjat. Han har tjatat på mig länge att jag ska köpa en ny bil, men jag har tyckt att den jag har är så billig och bra och ”den funkar” liksom. Men när han hämtade mig i fredags så skojade vi om att han inte kan köra min bil ordentligt för den är manuellväxlad och han skojade att den är så ”trött” och börjar bli gammal och så vidare, så plötsligt sa han ”nej nu kör vi till bilfirman innan vi handlar” så han styrde till Toyota där jag köpte den lilla Yaris som jag har nu och 20 minuter senare hade jag köpt en ny Toyota Yaris elhybrid Y20 edition. Så här ser den ut.

E89D7190-3A25-4D08-A3FE-2CE731C036B1B5016E94-7F03-4261-BF46-007AE25F9814

Jag har nära till jobbet och behöver ingen stor bil och elhybrid som laddar sig själv när man kör känns väldigt rätt i tiden. Den Yaris jag har nu har inga som helst finesser, den är 9 år gammal och fast att den funkar bra så märkte vi så klart att saker började bli slitna. Nu får jag en del saker jag önskat i och med den moderna teknologin, som Bluetooth till mobilen, kamera när man backar och sådana saker. Och så är den ju automatare, tack och lov! Jag har aldrig ägt en automatare, men sedan jag har kört mannens tjänstebilar så har jag önskat mig automatare. Hur som helst, i morgon hämtar jag min nya bil och det ska bli så kul!

Helgen som gick fick jag inte gjort mycket mer än att jag var med och tittade på A när han spelade match. Det var jätteroligt att se honom spela så bra igen sedan sin olycka i julas! Efter matchen tog jag en lång promenad i det underbara soliga vädret, men direkt när jag kom hem så fick jag ont i halsen och sen blev det bara värre. I söndags låg jag mest på soffan och i sängen förutom att jag tog hand om lite tvätt. Mannen höll ställningarna och fixade med mat och så vidare. Så när måndagen kom hade jag knappt haft helg kändes det som, men men, inget att göra. Jag mår bättre idag, men är inte hundra procent frisk än.

Nu är det april och jag ser fram emot påskledigheten då vädret förhoppningsvis är fint så att man kan fixa lite i trädgården och så vidare. Sen i slutet på månaden firar vi vår älskade 10-åring och så kommer äntligen våra nya soffor!

thankful-blessed-and-grateful-prints.jpg

xoxo

Planer och längtan efter ballerinaskor

Alla har vi planer eller projekt som vi vill utföra eller få klart, men det är inte alltid så lätt att hitta både lust, ork och tid samtidigt, det tycks som att något alltid fattas och man skjuter upp det.

Men jag och mannen har äntligen tagit tag i några av de saker som vi känner att vi skjutit upp länge i brist på något av ovan. Vi har som sagt beställt soffor till vardagsrummet, vilket behövdes då soffan vi har nu är söndrig, knakar och är smutsig. Vi köpte två soffor så vi får lite fler sittplatser och det kommer bli väldigt fint!

Vi begärde in en offert för att byta taket på vårt uterum, det läcker nämligen vatten in i uterummet varje gång det regnar, så det säger ju sig självt att det inte går att ha det så. Hantverkare är inte det lättaste folk att få tag i, men vi hoppas få klart takbytet i vår.

Vi pratar även om att börja spara ihop till renovering av vår ena toalett och vårt duschrum. Det projektet blir en bit in i framtiden eftersom vi inte vill låna pengar utan spara ihop pengarna först. Vi reser ju gärna och hittar på saker med barnen, så vill man renovera också, så måste en del av sparandet fokuseras på det. Så det blir spännande.

I övrigt har vi en weekend bokad i maj och en i juni, sen tar vi sommaren som den kommer. Både jag och mannen älskar att vara spontana och inte planera så mycket. Som nu när vi var i München, vi planerar nästan inget förutom vilken tid vi ska ta oss till flygplatsen typ, resten tar vi som det kommer. Det är roligt att vara spontan och vi har aldrig misslyckats hittills!

b7ad29abfa980e3d9a81ff63a3dcb994.jpg

Jag är SÅ HIMLA TRÖTT PÅ STRUMPOR just nu! Jag avskyr att ha strumpor på mig och något av det första jag gör när jag kommer hem från jobbet är att ta av mig strumporna. Snygga boots och kappor i all ära, men nu längtar jag efter ballerinaskor! Jag älskar ballerinaskor och hade vädret tillåtit så hade jag gått i ballerina året om. Jag tycker det är så snyggt både till kjol och långbyxor och det går att variera i all oändlighet för det finns så många fina ballerinaskor att välja bland. Den här våren är det dags att investera i några nya par, jag har ju en tendens att behålla skor tills de faller sönder, så jag behöver nya!

Hur som helst, med en längtan efter vår och ballerinaskor tänker jag ta tag i den här dagen!

xoxo

Vilken vecka!

Förra veckan var en helt otrolig vecka, intensiv, rolig, spännande, häftig, utmattande och allt möjligt på en gång. Jag och mannen var rejält trötta nu i helgen och har mest tagit det lugnt. I lördags tog vi oss dock ut till en möbelaffär och beställde två nya soffor till vardagsrummet. Ska bli kul när de kommer, de kommer förändra hela rummet. En ny matta och nya prydnadskuddar så kommer det bli toppen!

I onsdags steg vi upp 04:00 för att sedan flyga till München från Köpenhamn. Vi lade oss sen kl 01:00 på natten, vilket betyder att vi var igång 21 timmar! Vi steg upp 06:00 på torsdagsmorgonen och flög hem. Jag kände mig bakis fast att jag bara drack en enda öl på hela resan! När man är i vår ålder så tar det ett tag att återhämta sig från sömnbrist, haha!

Men vilken resa det var! Vilken upplevelse! Jag kan inte beskriva det med ord alltså, så häftigt det var. För den icke fotbollsintresserade går det inte att ens försöka förklara hur stort det är att gå på en Champions League match. 70.000 personer i publiken på Allianz Arena i München och över 300.000 personer hade ansökt om att  få biljett! Miljontals människor världen över såg matchen på TV, men vi var DÄR, det är obeskrivligt!

6DBAE1CD-57AF-48D9-99EF-8E98C2ABD220

För mig var det första gången som jag såg Liverpool live, att få se spelarna i verkligheten gav mig gåshud och när vi kom in på arenan blev jag helt tagen så jag fick tårar i ögonen, dels över hur stor och mäktig arenan var (jag har bara tidigare varit på Camp Nou i Barcelona, men då den var tom och man gick på rundvisning) och dels över att se vårt älskade Liverpool! Allianz Arena är en av de största och finaste arenor i världen! Och att jag har blivit totalt Liverpool-frälst sedan ett och ett halvt år tillbaka, det har inte undgått någon av mina närmaste eller mina kollegor!

Vi satt ju bland hemmapubliken, så det gick inte riktigt att skrika och fira målen på samma sätt, man vill ändå vara respektfull mot folket runt omkring, men när Virgil van Dijk nickade in 2-1 till Liverpool precis nedanför där vi satt, då hoppade jag rakt upp i stolen och jag och mannen kramade om varandra av glädje, för vi visste att det var ett avgörande mål. Vi vann till sist med 3-1 (1-3) och vi är sååå lyckliga över att ha fått se denna match!

Som sagt, jag kan inte ens beskriva denna upplevelse, men det är helt klart något av det häftigaste jag gjort i mitt liv och att jag fick dela det min man gjorde det till en väldigt speciell upplevelse!

På dagen i onsdags träffade vi först svärmor och mannens syster och systerdotter, sen gick vi på stan med hans syster och åt god mat och fikade. Jag tog inte jättemånga bilder från själva stan, vi har ju varit där så många gånger, men några bilder blev det. Jag tog desto fler inifrån arenan!

AAAA5476-C0E5-408C-8B26-A4C0D978600F

D74708BA-562D-42F0-A993-61F2480FF61C

00E8075E-D9DC-4821-8BF9-CC87D4EF2F1F

0A2A2DCD-0D09-4854-9D06-8076C188B24D

Nu är det ny vecka och nya tag, men jag är så trött fortfarande!

xoxo

Hej Mars

Förra helgen fick jag vårkänslor när jag tog långpromenader i underbart härligt väder med strålande sol, blå himmel och runt 10 grader. Den här helgen var det mest grått och regnigt, men det är ju ändå bara mars och alla vet att mars är en lömsk månad vädermässigt, inte mycket att göra åt det.

Jag blev uppiggad av dessa fina tulpaner som jag fick av mina föräldrar. Kan man bli annat än glad av dessa härliga färger?

98B1B03C-B744-4391-82A5-D74E8DEB3F0A

9FE4E3C3-53F5-4B26-8777-4E37792C895B

6030F67C-B1B9-4DB3-9FA1-B63987966FA3

Det har varit mycket på gång den senaste tiden, mest gällande min mans jobb. För ett par månader sen fick han en förfrågan av ett företag som länge har velat att han ska jobba för dem, där de ville ha ett möte med honom. De hade några olika möten under februari månad och i torsdags fick han ett erbjudande om anställning hos dem. Han har ju avböjt deras förslag några gånger förr, men denna gången var timingen perfekt och eftersom han fick ett jättebra erbjudande så tackade han ja nästan omgående.

Förutom bättre lön, pension och semestervillkor, så slipper han pendla, vilket är både tid och pengar. Men tiden värderar jag mer än något annat. Han tyckte själv inte det var jobbigt att pendla, men självklart är det skönt att slippa.

Så det har varit en intensiv tid, vi har funderat och diskuterat och hoppats att erbjudandet skulle vara bra och äntligen kunde vi känna lättnad och glädje. Men lättnaden gjorde samtidigt att jag var så otroligt trött hela helgen. Man har gått och burit på mycket spänning och plötsligt släppte allt. Nu kan vi äntligen berätta för folk och glädjas åt denna nya fas i våra liv!

Nu kör vi en ny arbetsvecka efter en helg som gick alldeles för snabbt. Men nästa vecka är kort, då flyger jag och mannen till München! Ska bli så kul!

xoxo

Rastlöshet

Jag hade tänkt sätta mig och skriva ett inlägg om att jag känner mig uttråkad och off den sista tiden, om att jag tycker veckorna och helgerna är samma, samma hela tiden och jag börjar känna mig trött på att det inte händer något kul.

Men så kom och började prata med mig och min man. Och alla som har en tonåring vet att när de väl öppnar sig och vill prata med en, så gäller det att fånga ögonblicket! Så han pratade om saker han hade på hjärtat och vi lyssnade och gav råd och det var en fantastiskt fin stund tillsammans. Jag fick anstränga mig för att hindra hakan från att falla i golvet när han, genom det han sa, visade på en otrolig mognad som inte annars lyser igenom på samma sätt, när han tjafsar med lillebror eller trotsar med sitt humör till exempel. Han sa saker som gjorde att jag lättat kunde konstatera att vi faktiskt gör något rätt som föräldrar, han har ett klokt huvud på sina axlar. Jag tror att alla föräldrar tvivlar på sig själv då och då och ifrågasätter sin egen förmåga att veta om man gör rätt eller fel i hur man uppfostrar sina barn. Men han har sunda, fina värderingar, vet vad som är rätt och fel, har god vänskapsmoral och är säker på sig själv så pass mycket att han vet vilka personer han inte vill blanda sig med och vilken typ av person han inte vill bli när han växer upp. Både jag och min man blev väldigt imponerade och glada över att han ville dela med sig av saker som är svåra att prata om. Vår älskade son, som vi älskar dig!

Dowland+No+One+Else+Will+Ever+Know+the+Strength+of+My+Love+For+You+Wall+Decal.jpg

Senare, när barnen hade lagt sig, så berättade jag för min man att jag inte kan skaka av mig den här rastlösa känslan som har hängt i ganska länge nu, att jag är uttråkad i brist på roligheter eller något planerat. Det vi hade bokat över nyår fick vi ställa in när A hade sin olycka, så det känns som evigheter sen vi gjorde något kul.

Jag glömde lägligt att vi ju faktiskt ska flyga till München i mars, jag och mannen, för att titta på fotboll. Det har varit bokat sen innan jul. Liverpool (vi är en stor Liverpool-fans-familj om någon missat det) blev lottat mot Bayern München i Champions League och det är normalt omöjligt att få biljetter till såna matcher (200 000 pers. i kö för biljett till denna match), i alla fall till vettiga priser som inte är på svarta marknaden, men nu råkar det ju vara så att min mans syster (som bor i München) har en ny man sen några år tillbaka och han är VIP-medlem i klubb Bayern München och han ordnade två biljetter till oss! Han är en guldgruva till kontakt som min man fått hjälp av förr och en otroligt snäll själ, så vi är mer än tacksamma! Vi kommer sitta bland Bayern-fans, men vem bryr sig, det är den första stora fotbollsmatchen i mitt liv som jag får gå på och jag är spänd till tusen!

Men bortsett från det då, så vill jag ha något mer att se fram emot, något för hela familjen. Så vi har börjat titta på lite olika ställen som vi eventuellt kan åka till i vår. Att drömma och planera är ju nästan halva nöjet, eller hur?

Jag försöker mitt bästa att liva upp vardagen, ta tag i saker i hemmet som jag skjutit upp alltför länge. Som att köpa nya gardiner till vårt sovrum och till vardagsrummet. Det är 10 år sen och var väl på tiden. Jag är inte mycket för heminredning, vill inte spendera tusentals kronor på det heller, men vill ändå ha fint så klart. Dock kan det gå lång tid mellan att jag börjar störa mig på något i hemmet till att jag tar tag i det och fixar.

Jag glömde ta bilder från sovrummet, men är otroligt nöjd med båda rummen. Fick dock gräva långt i arkivet för att hitta ”förebilder” av vardagsrummet, återigen glömde  jag fota innan jag satte igång, jaja jag vet.

Före.

5EACE077-78C5-4C5F-B598-8C768EC6FD1E

Efter.

3b46773a-fae9-4746-9182-a6a9b2184f25e444f15f-5586-4417-a5cd-f3bb97293161

Jag har även börjat googla inspiration till tvättstugan, som just nu inte är fin alls. En gammal tvättstuga i en källare i ett hus som är byggt 1965, ja ni kan tänka er. Vi lade in nytt golv för många år sen, för de bruna klinkers à la 60-tal som låg där var inte min grej, så nu har vi ett ljusgrått mosaikgolv. Men väggarna och bänkskivan är tråkiga och bristen på ”piff” och kärlek från min sida, gör att den bara är trist. Stor och praktisk dock, men ack så trist. Så tvättstugan är mitt projekt detta året. Vi ska även byta tak på vårt uterum som har börjat läcka, men det kommer vi ha folk som gör till oss.

Så ja, jag försöker skingra den rastlösa känslan med lite planering av diverse, men en weekend eller några dagar iväg hela familjen vill jag verkligen boka in, jag mår bäst när jag har saker att se fram emot. Det är nog människans natur också, att söka stimulans och underhållning.

Och jag tackar Gud, som har välsignat mig med en man som står ut med mig trots alla konstigheter jag har för mig, mina ryck jag får och mina idéer som jag bara måste genomföra och allt annat jag utsätter honom för!

Ha en fin helg!

xoxo

Närsynthet

Ibland får jag en känsla av överväldigande, att allt blir för mycket. Det tar ju aldrig slut! Det är läxor som ska göras, tvätt som ska hängas, tvätt som ska vikas, en sur tonåring som behöver tålamod från oss föräldrar, en lat lillebror som man får tjata på, borttappade saker, saker som går sönder, saker som måste handlas, mat som måste planeras, mat som måste lagas, ett hus som måste städas, räkningar som måste betalas, bokade tider som ska kommas ihåg, träningar som ska skjutsas till och så vidare och så vidare.

Och mitt i allt detta ska man även gärna hinna jobba heltid, få motion varje dag, umgås med sin man och försöka bibehålla någon form av äktenskap, där man kan ta en stund och fokusera på varandra och den kärlek som faktiskt lade grunden till det liv man nu lever. Man ska hinna träffa vänner, umgås med familjen och ha någon form av fritid och tid för avkoppling och njutning.

Så när det mitt i morgonstressen eller vid något annat olämpligt tillfälle, blir en diskussion eller en sak är borttappad eller man kommer på att man glömt något viktigt, så kan det mycket väl vara just den lilla grejen som får vågen att tippa över. Den där vågen som man så länge har balanserat väl i ett försök att helt enkelt inte förlora förståndet.

Jag har såna stunder då och då. När jag förlorar tålamodet, när jag känner att jag bara vill gå ut genom dörren och glömma allt och åka till en paradisö och lägga mig på en solstol och dricka paraplydrinkar under en palm. Ensam.

Men det är också i dessa stunder som jag alltid blir påmind om vad som är värdefullt i mitt liv. Även om jag inte alls gillar mig själv när jag tappar tålamod och fotfäste och låter negativitet ta över mina känslor, när jag ser mig själv som en dålig mamma, en långt ifrån älskvärd fru och ältar och vältrar mig i men egen dålighet, så finns ljuset där att finna, om jag lyfter blicken och släpper närsyntheten.

Det är då jag blir påmind om att jag har allt det jag en gång önskade att jag skulle få, att jag lever det livet som jag en gång drömde om. När jag var i tjugoårsåldern och drömde om att träffa ”den rätte”, att få bli mamma och få bo i mitt eget hus, att leva familjeidyllen som många ser som meningen med livet. Så även jag. Mitt hjärta värkte efter allt detta och ibland trodde jag aldrig att jag skulle få det. Men så en dag hände det, att jag träffade en man som kunde bli min framtid. Trots att vår resa tillsammans började med att bestiga ett berg av motgångar, så höll vi fast vid varandra och kämpade oss uppåt, uppåt, för att slutligen hitta vägen neråt igen.

Men det tog ju inte slut där. Efter det där första berget och sedan lite vandring på plan mark, så kom plötsligt ett annat berg, och ett till och ett till… Det tog aldrig slut. Jag var inte beredd på det. Lite mer än tjugo års livserfarenhet, varav den mesta tiden spenderad i mina föräldrars skyddande bubbla, där allt löste sig utan att jag reflekterade över hur, är inte samma sak som att helt plötsligt stå helt på egna ben, med ansvaret för en kärlek, ett förhållande, en ny bebis och ett nytt hem. Jag hade inte en aning om vad jag höll på med, men har någon någonsin det?

Så när man finner sig stående där vid foten av ett nytt berg och vägen upp känns fullkomligt omöjlig, orken är slut och man kan inte ta ett enda steg framför sig, då gäller det att komma ihåg resan man gjort hittills, bergen som har varit mycket högre men som man ändå har tagit sig över. Det är så lätt att låta närsyntheten ta över, man ser inte mer än det som finns precis framför en, man glömmer resan man har gjort, man glömmer drömmarna man hade och har, man glömmer att livet är kort. Man glömmer att man inte är ensam.

När jag i vissa stunder tänker så mycket enklare livet hade varit om man inte hade barn, så bekymmersfritt, all oro man hade sluppit, alla problem man hade sluppit lösa, all tid och alla pengar man hade haft mer av, så enkelt livet ter sig när man tänker så. Men så nästa sekund, nästa tanke, är tanken på och känslan av, att leva utan mina barn, mina älskade fina, envisa, temperamentfulla, kärleksfulla, roliga, härliga pojkar och min man, min bäste vän. Och då tappar jag andan! Fullständigt! Det stockar sig i bröstet. Då tappar jag fotfästet igen, men av en helt annan anledning. Då vet jag att jag skulle bara tycka det var skönt en halvtimme där i solen, under palmen, med drinken, sen skulle jag sakna min älskade familj, sakna vardagskaoset och striderna blandat med skratten och kärleken som utgör vår smått kaotiska familj.

I de allra flesta stunder, så har jag inget emot vardagssysslorna, tvätten som ska hängas eller huset som ska städas, för jag brukar alltid tänka att jag är så tacksam som får ha ett eget hem att ta hand om och göra det fint för min familj. Jag känner ofta glädje i de små sakerna i hemmet, funderar ofta på hur mycket jag har och att jag inte ska ta något för givet. Men ibland blir det helt enkelt för mycket när problem hopar sig för snabbt. Och när den där överväldigande känslan ibland smyger sig på och tar överhanden är det skönt att jag vet att den inte varar länge. Jag låter frustrationen pysa ut och jag suckar och stönar ett tag, drar mig undan och går in i mig själv en stund, men kommer sen tillbaka igen med nytt fokus och en ny känsla av tacksamhet.

För ingen sa väl att livet är lätt, ingen sa väl att det kommer bli perfekt och precis som man själv vill. Men vägen finns där för en att vandra på, man ska bara hitta rätt igen om man råkar gå vilse.

thanks21_0

xoxo

Fredag

Så är det fredag igen. Jag och mannen ska som sagt på biodate ikväll, det ser jag fram emot.

Vi överraskade barnen och sa att de kommer få lov att spela på sina x-box ikväll när vi är borta, för de har varit så duktiga under uppehållet, inte gnällt och varit allmänt duktiga med de många nya rutiner vi har infört hemma den sista tiden. Det är kul att överraska ibland och visa dem att om de uppför sig väl och följer reglerna, så kan vi också göra undantag ibland och vara snälla tillbaka.

Det är skönt nu när barnen är stora nog att vara hemma själva, det ger oss en större frihet att göra saker ihop som man och fru. Att kunna ta en måltid på stan och bara prata ostört om saker som barnen inte nödvändigtvis måste höra, vuxensaker helt enkelt, sen gå på bio och sitta och njuta i lugn och ro. Vi gör inte det ofta så det är oss väl unnat tycker jag.

Mannen har spännande saker på gång för framtiden, inget är bestämt eller spikat, så vi ligger lite lågt än så länge. Min man är väldigt duktig på sitt jobb och har stor kunskap inom sitt område, vilket gör att han aldrig behöver leta efter jobb, jobben kommer till honom, folk kontaktar honom och erbjuder jobb, vilket så klart är väldigt smickrande. Vi får se vad framtiden utvisar, men den ser ljus ut!

Nedan passar verkligen in på min man. Han har jobbat hårt hela sitt liv, inget har kommit gratis och sedan första dagen som vi flyttade till Sverige, har han byggt upp en riktigt fin karriär! Jag är så stolt över honom!

722e19d1-e13d-4e2d-bd09-dc187d212853

Ha en underbar fredag!

xoxo

Date

På fredag kväll går jag på date med mannen och ser den här filmen.

220px-The_mule_poster.png

(bild från Google)

The Mule med Clint Eastwood. Älskar honom! En fenomenal skådespelare och i den här filmen även regissör.

Jag har massor med barndomsminnen med Clintan. Min pappa älskade hans westernfilmer och jag satt ofta med pappa och tittade på de gamla klassikerna, Den gode, den onde, den fule och Mannen med oxpiskan bland många, många andra. Härliga minnen!

Broarna i Madison County är en annan favorit med Clintan. Där spelar han ju mot Meryl Streep som är en av mina absoluta favoriter av kvinnliga skådespelare.

Jag ser fram emot en bra film och en mysig date med mannen ♥.

xoxo

Upp och ner

Livet går upp och ner. Så är det alltid. Man vet om att det är så, men ändå är det ibland svårt att känna hopp när man är nere.

Jag är inne i en bra period, men det betyder inte att livet är perfekt. Är det någonsin perfekt? Jag tror inte det. Det viktiga för mig är att varje dag försöka bli bättre än jag var dagen innan. Har jag hanterat en situation på ett för mig felaktigt sätt, då måste jag lära av det, förlåta mig själv och gå vidare.

Jag har blivit bättre på det. Men jag kan bli ännu bättre. Det vet jag!

Den här helgen blev en helg för tankar och reflektion.

If at first you don’t succeed, try, try, try again.
b3a3670f5bba9de8c9b51ad49a4db6d8.jpg

xoxo

Hemma igen

Min mamma tipsade om denna serie som just nu streamar på SVT Play och oj vad bra den är!

Australien 1953. Gillar man kostymdrama a la Downton Abbey, då måste man se denna! Otroligt välgjord, bra skådespelare och bra intriger. Jag är helt såld!

482b4df6-8e14-4f6b-ac7b-c114973b4019

xoxo

Jag är här, i min lilla bubbla

Nyheterna är fulla av mord och elände… och våra skämt till politiker! Alltså, jag orkar inte. Därför håller jag mig här, i min lilla  bubbla.

Politikerna snackar en massa strunt, säger bara saker som ska låta bra för deras egen del, svarar inte direkt på folkets frågor utan bara går runt de verkliga problemen hela tiden. Igår försökte jag sätta mig in i det lite, söka svar på mina frågor, men jag gav upp ganska snabbt. Jag orkar inte med deras sätt att prata, hur de svarar på frågor utan att egentligen svara på frågor. Hur många gånger ser man inte olika slags intervjuer i TV, där programledaren ställer en fråga och där gästen sedan svara något helt osammanhängande som inte har med frågan att göra, bara en massa fina ord som deras pressansvariga har lärt dem, så att det ska låta som ett svar men är inte ett direkt svar. Jag orkar inte. Inte en enda av våra politiker är värd sin lön just nu tycker jag.

Så nog om det! Jag håller mig här i min bubbla, där jag har det bra med min familj och lever mitt liv. Barnen är superduktiga när det gäller reglerna kring att inte spela X-box. Vi spenderar tid ihop hela familjen på kvällarna och jag njuter som aldrig förr! Vi kollar på Sveriges mästerkock, kollar på handboll, pratar om saker, gör skolarbete, lagar mat och så vidare. Jag älskar det! Jag är faktiskt lite chockad över hur mycket tid vi har tillsammans nu, hur mycket tid vi alltså tidigare har spenderat på var sitt håll. Gemenskapen jag känner när vi alla är samlade varje kväll är enorm, den fyller hela mitt inre med glädje och kärlek. Det ska bli kul att göra en utvärdering med barnen i slutet av månaden, för att höra hur de själva har upplevt tiden utan spel. Jag vet att de också gillar att vi är tillsammans allihop, men därmed inte sagt att de inte saknar att spela. Det förstår jag.

Jag läser mycket och går mina promenader och lyssnar på podcasts. Jag älskar det! Jag gör det som får mig att må bra och jag trivs så bra med tillvaron just nu. En del saker är på gång och framtiden känns spännande på många sätt!

Jag vet att det låter klyschigt, men jag känner mig så välsignad just nu! Inte för att allt är perfekt, utan för att jag ser det positiva i mitt liv med nya ögon!

6365299a-f273-4f57-9522-ade4d7bec11f

xoxo

Hej 2019

Så här 8 dagar in på det nya året har jag redan fullt fokus på mina mål för 2019. Det är inga omöjliga mål, utan realistiska mål, men som kräver att jag är disciplinerad och fokuserad. Jag känner mig taggad! Jag blickade tillbaka på mina mål för 2018 och insåg att jag klarade en del, andra klarade jag bara nästan och andra inte alls. Jag läste 28 böcker under 2018, vilket jag är nöjd med, då ett av mina mål var att läsa fler böcker. Jag gick ner 11 kilo i vikt, vilket i sig inte var ett mål, men målet var att leva mer hälsosamt och nå en bättre figur till min 40-årsdag, vilket jag gjorde. Det var ett bra år, med sina upp- och nergångar som livet är fyllt av.

aa5960ca-b2a5-445a-8666-c964a8d9af37Nu är det 2019 och även om 2018 var ett bra år, så lämnade det mig en aning vilse, med en tomhet som vill fyllas och frågor som vill ha svar. Ett par månader nu har jag haft ett virrvarr av tankar och känslor som inte vill släppa mig, som testar mitt tålamod och min tro.

Jag är på något slags själslig resa känns det som, där stora frågor kommer upp, som: Vad är meningen med allt? Uppfostrar vi våra barn rätt, kommer de bli starka, lyckliga individer, kommer de se tillbaka på sin barndom och bedöma den som lycklig? Hur blir jag en mer tålmodig mamma och fru? Hur hjälper jag mina barn  att på bästa sätt nå upp till sina fulla potential? Vad vill jag ha ut av livet? Allt kan väl inte handla om att jobba och spara pengar till de där få veckorna på sommaren då man har semester? Såna frågor.

Jag tog upp detta med min man häromdagen och det var så skönt att ventilera det som har grott inom mig nu ganska länge. Jag sa jag vill göra mer saker ihop som familj, fylla både vardagar och helger med kvalitetstid och inte gå och vänta på den där resan, den där helgen, den där födelsedagen och så vidare. Utan se till att variera livet lite mer så att det inte känns så enformigt. Självklart går det inte att fylla varje dag med roligheter och skoj, men själva tanken, att inte vänta på att saker ska hända utan ta det i våra egna händer och just do it! So what om vi äter en god middag och kollar på film på en tisdag, eller gå ut och äter en torsdag, eller struntar i hushållet en måndagskväll och går och bowlar! Jag vill leva hela tiden, inte bara när det är helg eller semester.

Jag ska inte fördjupa mig för mycket i dessa tankar, då de också är väldigt personliga, men jag och min man kom fram till en sorts plan i alla fall, hur vi kan göra detta möjligt.

En annan sak som kommer hända nu när skolan börjar igen, idag börjar A i skolan och i morgon börjar C skolan, är att vi kommer ha nya regler hemma. Då detta jullovet har inneburit alldeles för mycket stillasittande och X-boxspelande för deras del, så har vi nu beslutat att det är X-boxförbud resten av januari! Nyheten togs inte emot med rungande skratt och applåder, men vi står fast vid vårt beslut. När man ser att barnen inte mår bra av en sak, att deras humör blir sämre, rutiner blir sämre, sömn blir lidande och så vidare, då måste man ta sitt ansvar som förälder, även om man enligt barnen är sämsta föräldern ever för tillfället! Och när februari kommer så är det med betydligt mindre speltid som de får använda sina X-box igen. Men först en riktig detox för att de ska börja använda hjärnorna igen till att fundera ut andra saker man kan göra på fritiden, samt fokusera bättre på skolan.

Tillbaka till min själsliga resa. Jag tänker fokusera på det som får mig att må bra, det som jag tycker är vackert i livet, det som inspirerar mig! På Instagram följer jag en del konton som enbart går ut på att visa vackra bilder från världens alla hörn. Det får mig att må bra och jag blir glad när jag ser dessa bilder, i stället för att irritera mig över folks åsikter och politik, till exempel. Jag följer även personer som Jay Shetty, som är otroligt inspirerande och alltid ger mig tankeställare!

En lista som Jay Shetty delade med sig av på Instagram:

617e5f16-ac9f-4ba5-9738-121c701fdda9

Jag älskar den listan! Jag gör redan flera av sakerna på listan, vilket kändes extra kul, som att jag är på rätt spår och på en väg jag verkligen vill gå. Han är otroligt bra på att prata på ett engagerande sätt och man vill bara lyssna mer och mer!

Mitt motto för 2019 är: Gör mer av det som gör dig lycklig!

911f6863-e487-446e-b880-6a34587a2287

8cfe1cc2-e926-42fe-b7fd-6aebcc97c561

a5e1fb45-595e-42cc-be5f-ae5b36cbc17f

xoxo